Måndagen den 7 april 2025 kl 18.00                                         

  Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

 "Porkala - Röster från Parentesen"

Kerstin Karlberg, Ekenäsbo, producent och författare, berättar om dokumentärserien

 Dokumentären i två avsnitt är en totalt drygt två timmar lång svenskspråkig filmatisering med främst svenskspråkiga, men även finskspråkiga intervjuer, textning till finska och svenska. Den berättar om människorna bakom de historiska händelserna, deras sorg och oro, men även om hopp och kämpaglöd åren 1944–1956. Den lyfter upp en historia som är lika starkt lokalhistoriskt förankrad som en avgörande del av Finlands historia. Utarrenderingen av Porkala till Sovjetunionen var en följd av fortsättningskriget och skedde drygt tre år efter att Hangö gått samma öde till mötes efter vinterkriget. Lanseringen av dokumentären på Yle hösten 2024 sammanföll med 80-årsminnet av evakueringen från Porkalaområdet i september 1944 och visas på Yle Arenan fram till den 8.9.2029. Tittarnas antal var över 100 000 redan några veckor efter premiären.  Producent Kerstin Karlberg, manus-författare Christoffer Holm.

Projekt som Kerstin tidigare producerat:Friluftsteatern Okänd soldat i Harparskog, en dramatisering av Väinö Linnas bok Tuntematon sotilas samt en nyskriven dramakomedi om Finlands president Mauno Koivisto Mauno Koivisto-Täkters President.

Kerstin Karlberg är också författare till :Bildverket Okänd soldat i Harparskog 2017,- Romanen Gården 2020, - Boken Mauno Koivisto-Täkters President 2023 tillsammans med pjäsens manusförfattare Christoffer Holm - Romanen Vad korpen ser 2023 om livet på landet när Finland blev självständigt

Måndagen den 17 februari 2025 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan 

Joakim Paasikivi 

föreläser om

”Rysslands utmaning av (den europeiska) säkerhetsordningen”

Joakim Paasikivi kommer att prata om hur Rysslands krig förändrar världen på kort och lång sikt. Han ger ett brett perspektiv på bland annat historia, propaganda, självbild och framtid.  Genom sin långa erfarenhet från Försvarsmakten kan han ta ett globalt perspektiv och pratar inte bara om konflikterna, utan också om hur dessa konflikter påverkar vardagslivet, handeln och politiken.

 Joakim är senior geopolitisk rådgivare vid Mannheimer Swartling. Han har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ofta förekommit som militärexpert i svenska, nordiska och internationella medier.

Han är överstelöjtnant i den svenska armén. Fram till den sista juni 2024 var han placerad som militär lärare vid Försvarshögskolans strategiavdelning från hösten 2021. Dessförinnan var han 2018–21 huvudlärare i underrättelsetjänst vid Baltic Defence College i Tartu, Estland, där eleverna var officerare från ett 15-tal länder från Georgien till USA.

Mellan 2006 och 2018 tjänstgjorde han vid den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, bland annat som chef för Balkan- respektive Malideskarna. 

Han gick Försvarshögskolans Chefsprogram 2004–06. Från 2000 till 2004 var han stabsofficer för bilaterala ärenden vid Strategiledningen i Försvarsmaktens Högkvarter.

Han har tjänstgjort internationellt i Angola, USA och Estland samt genomfört en mängd tjänsteresor på Västra Balkan och till Mali.

För sitt arbete vid Baltic Defence College belönades han med dess Medal of Merit, silver, och för sin roll som expertkommentator i media har han belönats med en plakett av Föreningen Generalstabskåren, belöningsmedalj i silver av Kungl. Krigsvetenskapsakademien och förtjänstmedalj i silver av Försvarshögskolan samt Siikajokikors med diplom av Nylands Brigad i Finland.

Anmälan till Joakims föredrag till Gunda Ahlström gunda.ahlstrom@gmail.com eller mobil 070 838 18 57.

Måndagen den 7 oktober 2024 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan 

Kjell Westö, finlandssvensk författare 

berättar om sin senaste bok 

”Skymning 41”

När romanen börjar i slutet av januari 1940 har vinterkriget pågått i snart två månader. Molly befinner sig på turné i Sverige, teatersällskapet reser från ort till ort samtidigt som hon anar att hennes skådespelarkarriär håller på att gå i stå. Henry är i fält, utsänd som journalist för att skildra striderna, men han märker omgående att allt inte låter sig berättas – är det krig får sanningen offras för nationens väl och ve. I mars 1940 kommer freden, och Molly och Henry lappar ihop sin trasiga relation, men snart är det 1941 och ett nytt krig tornar upp sig. Berättelsen dyker ner i vår historias mörkaste år. Vad gör kriget med människan, med livet, med kärleken? Det är en drabbande kärleksroman om en tid, inte olik vår, där kriget färgar alla relationer; allt är osäkert, allt är skört i skymningsljuset. Boken gavs ut i augusti 2023.

Kjell debuterade som poet år 1986, men övergick snabbt till att skriva noveller och småningom till romaner. Han fick sitt genombrott med romanen Drakarna över Helsingfors (1996), som tillsammans med Vådan av att vara Skrake (2000), Där vi en gång gått (2006) och Gå inte ensam ut i natten (2009) bildar en svit av fristående romaner om Helsingfors.  Kjell fick Finlandiapriset 2006 för Där vi en gång gått, och år 2014 belönades han med Nordiska rådets litteraturpris för Hägring 38. 

Anmälan till Kjells föredrag till Gunda Ahlström gunda.ahlstrom@gmail.com eller mobil 070 838 18 57 

Måndagen den 16 september 2024 kl 18.00  

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan      

Anna Hellerstedt, 

tidigare VD för Huvudstadsbladet Ab,     

föreläser om att vara 

”En svensk i finlandssvensk media”      

Anna kommer att berätta lite om medielandskapet, om utvecklingen, vad hon tror om framtiden och hur det har varit att kliva in som svensk i den här bubblan.

Anna är född och uppvuxen på Lidingö men bor och arbetar i Finland sedan 2006.  Sina första år var hon utsänd av svenska UD i rollen som handelssekreterare för Business Sweden. Uppdraget var att få svenska bolag att etablera sig och växa på den finska marknaden. Sedan följde ett par år i Nordens största retailsföretag inom husdjursbranschen, Musti Group, tills en headhunter en dag ringde som tyckte att hon skulle passa i rollen som VD för Huvudstadsbladet Ab (dåvarande KSF Media).      

Den 1 oktober i år tillträder hon sin nya befattning som VD för Samfundet Folkhälsan.                  

Foto taget av Jonas Jernström Folkhälsan.

Måndagen den 8 april 2024 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Musikprogrammet ”Finlandssvenska toner” 

framförs av duo Incidentes 

Duo Incidentes bjuder på musik komponerad av välkända och några mindre uppmärksammade finlandssvenska tonsättare verksamma under Finlands epoker som storfurstendöme och självständig republik. Musiken varvas med inslag av tonsättarbiografier.

Duo Incidentes blev till, som namnet antyder, av en tillfällighet när Taina Kraft Polgar och Jan Huggare, tidigare ovetande om varandra, engagerades som instrumentalister för en körproduktion i FinskaKyrkan 2022. De är båda hängivna amatörmusiker med civilyrken inom forskning, vård och omsorg. Taina är ambulanssjuksköterska och odontologiestuderande vid Karolinska institutet, där Jan är professor emeritus.

Taina är uppvuxen i Tammerfors där hon började med pianolektioner 1988. Efter lärare Markus Manteres uppmuntran antogs hon till Tammerfors konservatorium, där hennes lärare var Vera Fadejeva. Efter gymnasiet studerade Taina musikpedagogik och sjöng med i körproduktioner, bl.a J.S.Bachs Matthäuspassion och J.Brahms Requiem. Hon var också dirigent för ungdoms-kören NonTroppo. Hon har varit pianist i musiktrion Onnelliset samt ackompanjerat flera musiker. Hon har även varit Maarit Perssons och Margareta Gäfverts elev i solosång. Som pianist är hon passionerad av att spela tillsammans med andra och att med sitt ackompanjemang lyfta fram solisten. Taina medverkar ofta i Finska Kyrkans aktiva musikskapande.

Jan är född i Kronoby, mellersta Österbotten. Han inledde sitt musicerande på julafton 1959, då jultomten gav honom en violin. Hans första lärare Anna-Liisa Salovaara Fordell såg snabbt  till att Jan kunde fortsätta musikstudier vid Martin Wegelius institutets och Finlands musiklärares förbunds sommarkurser med Erik Cronvall och Juha Kangas som lärare. Jan har medverkat i olika orkestrar - bl.a Kronoby amatörorkester, Jakobstads orkester, Akademiska orkestern i Åbo, Karleby symfoniorkester, Dunedin sinfonia på Nya Zealand och Södertälje symfoniorkester.  Jan är också en av grundarna till Oulun Yliopiston Kamariorkesteri. För tillfället är  hans hemvist i symfoniorkestern Pro Musica.

Måndagen den 11 mars 2024 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Annette von Sydow 

berättar om sin bok 

”Brevet till Sally”

I romanen Brevet till Sally, uppföljare till debuten Hem till Niemis, berättar Annette om sin finlandssvenska släkt och deras situation under en svår tid i Finlands historia. Farmor Gerda och hennes ständiga oro för sina prominenta politiskt engagerade finska släktingar och hennes problem på hemmafronten står i fokus och läsaren får en intressant bild av situationen i Finland och Haparanda under och efter första världskriget.

Annette von Sydow har arbetat som åklagare under i stort sett hela sitt professionella liv. Hon har även arbetat för Europarådet och EU i bl.a. Albanien, Georgien och Pakistan. Efter pensioneringen 2011 väcktes hennes intresse att skriva skönlitterärt. Hem till Niemis utkom 2021 och Brevet till Sally 2023. Medlem i Sveriges Författarförbund.

Måndagen den 12 februari 2024 kl 18.00                                              

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan       

Nils Erik Forsgård 

föreläser om 

”Ingens herre, ingens träl” -

tankar kring Anders Chydenius och friheten

Anders Chydenius (1729-1803), präst och riksdagsman, kom från Österbotten som då var en del av Sverige. Han ville individens frihet och har kallats både den svenska liberalismens fader och Nordens Adam Smith. Genom Chydenius fick Sverige världens första tryckfrihetsförordning 1766. Han bekämpade handelshinder och var delaktig i ediktet om religionsfrihet 1781. I sina skrifter tog han strid för tjänstefolket och för småfolket på landsbygden. Nils Erik lotsar oss genom 1700-talets politiska intriger och analyserar innehållet i Chydenius frihetstanke i sin bok ”Ingens herre Ingens träl”.      

Nils Erik Forsgård, född 1968 i Nykarleby, är chef på den finlandssvenska tankesmedjan Magma, docent i idéhistoria vid Helsingfors universitet, var länge gästprofessor i Berlin, är medlem i det Europeiska Kulturparlamentet.

Måndagen den 13 november 2023 kl 18.00 

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan 

Bitte Westerlund 

berättar om ”J&B - Scener ur ett skenäktenskap” Boken är skriven av Philip Teir och utkom i september i år. När Bitte Westerlund gick igenom sin man Jörn Donners kvarlåtenskap insåg hon att hon inte kände honom särskilt väl – trots nästan 40 års liv och barn tillsammans. Bitte, som var nästan 30 år yngre än Jörn, ställs inför hans många hemligheter först efter hans död. För boken har Philip Teir intervjuat både Bitte och hennes anhöriga och nära krets. 

Philip Teir är en finlandssvensk journalist och författare. Han var kulturchef på Hufvudstadsbladet mellan 2009 och 2014.

OBS! OBS! Eftersom detta är ett samarrangemang med FNYS (Finlandssvenska Nylandsgillet i Stockholm) skall Ni anmäla Er till gunda.ahlstrom@gmail.com. 

Måndagen den 7/11 2022 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Gunilla Boëthius 

berättar om sin bok

”En livslång hemlighet”

Vid 73 års ålder ställs Gunilla Boëthius tillvaro på ända. Genom ett DNA-test får hon plötsligt en ny pappa. I stället för den på sin tid välkände debattören och RFSU-ordföranden Carl Gustaf Boëthius,  som hon alltid tyckt sig vara lik, visar sig hennes biologiske far vara  den omstridde finske generalen Paavo Talvela.  "En livslång hemlighet"  är Gunilla Boëthius omtumlande undersökning av och uppgörelse med sina idag avlidna föräldrar och deras hemligheter. En blixtrande berättelse om livslögner, om att omvärdera sitt liv och att försöka finna försoning. En historia som tillåter sig att vara känslosam men också skarpögt analytisk i förhållande till sitt ämne.

Gunilla Boëthius har sedan sitt första barns födelse huvudsakligen varit verksam som dramatiker. Hon har skrivit ett antal ungdomsböcker och kom 2015 ut med sin första vuxenroman.

Tisdagen den 11/10 2022 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Anna Takanen 

berättar om sin debutbok

”Sörjen som blev”

Det tar fyra generationer innan ett krig går ur en familj. Jag är den tredje generationen”, säger Anna Takanen.

Pappa Timo kom 1942 som krigsbarn till Sverige. Han var då bara fyra år. Hemma rådde det finska fortsättningskriget, Timos pappa hade stupat i kriget och hans mamma hade inte råd med medicin när han  blev sjuk. Trots några försök att återvända till Finland senare i livet kom han att stanna i Sverige.

Sörjen som blev (kom ut 2019) är en ömsint berättelse om hur Anna långsamt och alltmer smärtsamt nystar upp sin pappas familjehistoria och hur det är att vara barn till ett krigsbarn. Pappan och dottern åker till Finland, de pratar, han är länge tyst, men hon får honom att berätta mer och mer tills de båda inser att krig aldrig lämnar en i fred.

Under sina nästan 30 år inom teatervärlden har Anna Takanen skådespelat, regisserat och arbetat som teaterchef på Göteborgs stadsteater och Kulturhuset Stadsteatern.  2021 tilldelades hon Riddartecknet av Finlands Lejonorden som tack för värdefulla insatser för relationerna mellan Sverige och Finland.

Ordinarie föreningsstämma

Tisdagen den 17 maj 2022 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Direkt efter föreningsstämman ca 18.30

Vidar Lindqvist presenterar sitt nya

bildverk Ekenäs 475 år

Bildverket gavs ut hösten 2021 och innehåller sammanlagt 1 293 fotografier, kartor och illustrationer utspridda på 252 uppslag, eller 504 sidor.  Det äldsta fotografiet publicerat i boken är taget år 1889, det senaste i oktober 2021.  

Vidar Lindqvist, född 1948 i Korpo, är en finländsk fotograf. Han räknas till Finlands mest uppmärksammade tidningsfotografer och har uppmärksammats för hur han lyfter fram nyhetsbildens konstnärliga kvaliteter. Han har dessutom utgivit en rad bildverk, bland annat Black and White (1986), Impression (1991) och flera böcker där miljöer i hemstaden Ekenäs skildras.

Måndagen den 25/4 2022 kl 18.00      

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan                                  

 Bengt Lindroth berättar om sin bok

Vi som inte var med i kriget”

Om Sverige, Norden, Europa & Coronan

”Varför hävdar grannarna i Skandinavien och runt Östersjön så ofta i offentligheten att svenskar skulle vara så ängsligt politiskt korrekta eller naiva eller extrema och att de anser sig veta bättre än andra?”

Det frågar sig Bengt Lindroth inledningsvis i denna bok efter att i decennier ha bevakat våra grannländers politik och kultur. Inte minst genom att utöver debatter, relationer och utspel också följa skönlitteraturen och filmen.

Han undersöker varför åsiktsklimatet i svensk och nordisk verklighet polariserats så under 2000-talet och offentligheten blivit så grälsjuk. Vad beror det på att vi i detta nordliga hörn av Europa har så svårt att uppträda någorlunda samstämt gentemot omvärlden? Varför breder nationalstatsegoismen ut sig – nu därtill accentuerad av coronakrisen? Och bryr sig svenskarna för övrigt alls om Europa?

Lindroth hävdar att det har med andra världskriget att göra, att vi svenskar inte var med i kriget. Vi saknar kollektiva erfarenheter och minnen av Den stora katastrofen, av Förintelsen, Hitlers krig och ockupationer … Svenskarna har blivit utanför.

Bengt Lindroth, f. 1942 i Uppsala, är idag frilansjournalist. Han var vid Sveriges Radio under trettio år, bl. a. som korrespondent i Norden och Baltikum i flera omgångar. 1985–1994 ledarskribent och politisk redaktör vid Expressen. Han har även varit krönikör i Hufvudstadsbladet, Upsala Nya Tidning och Sydsvenskan. Författare till Härlig är Norden. En reporters uppenbarelser (2012) och Väljarnas hämnd. Populism och nationalism i Norden (2016).

Tisdagen den 25/2 2020 kl 18.00                         

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Hanna-Reetta Schreck

berättar om sin bok

Jag målar som en Gud –

Ellen Thesleffs liv och konst

med Susanne Skata som moderator.

Ellen Thesleff (1869–1954) var en av Finlands första expressionister och hör till Nordens mest framstående målare. Hon var en modig visionär och banbrytare i en tid då den moderna världen gjorde sitt intåg. Thesleff var också en kosmopolit som kände sig hemma i såväl Finland som i Paris och Florens. Hanna-Reetta Schreck är den första som fördjupat sig i Thesleffs hela omfattande brevväxling och genom den får vi ta del av konstnärens fascinerade historia. Boken ger också inblick i Thesleffs mångfasetterade konst och ett stort antal av de viktigaste verken ingår, liksom fotografier som belyser privatlivet.

Hanna-Reetta Schreck är konst- och kulturhistoriker från Helsingfors. Hon har varit kurator för flera konstutställningar.  Hennes biografi om Ellen Thesleff gavs ut år 2017 på finska och år 2019 på svenska.

Måndagen den 3/2 2020 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Frej Lindqvist kåserar om sitt liv mellan finländskt och svenskt på scenen och utanför den.

Frej Lindqvist är en svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.  Född i Finland och uppvuxen i Luleå i Sverige.  Utbildad vid Svenska Teaterns elevskola i Helsingfors 1959-61.  Verksam vid Åbo Svenska Teater och Lilla Teatern i Helsingfors under 1960-talets början.  Under 70- och 80-talet gjorde han en del uppmärksammade insatser vid Stockholms Stadsteater.  Frej har medverkat i en lång rad filmer och tv-serier.  Regisserat både i Sverige och Finland.  Han är också en flitig inläsare av böcker, exempelvis av Arto Paasilinnas romaner. I radion har han hörts ett flertal gånger i programmet Sommar.  

Onsdagen den 20/11 2019 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Kjell Westö 

berättar om 

brevboken 7 + 7 brev i orolig tid 

Boken är ett utbyte av tankar mellan två stora författare, Juha Itkonen och Kjell Westö, med början 1997 då Juha som ung journalist intervjuade Kjell och hyste egna författardrömmar. Tjugo år senare dryftar de båda författarna minnets väsen, faderskap, kulturell appropriering, #metoo, skidåkning, klimatförändringen, musik, allt mellan himmel och jord.  Vartefter brevväxlingen avancerar blir tonen allt mera öppen och förtrolig.  Breven tar upp författaryrkets skuggsidor men även dess lycka. 

Kjell Westö är född 1961 i Helsingfors.  Sitt genombrott fick han med romanen Drakarna över Helsingfors.  2006 fick han Finlandiapriset för Där vi en gång gått och 2014 Nordiska rådets litteraturpris för Hägring 38.

Måndagen den 7/10 2019 kl 18.00                                              

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan      

Lasse Zilliacus 

berättar om 

Armas Järnefelt, är han glömd?

Armas Järnefelt var Jean Sibelius svåger och skulle själv bli komponist.  

Och det blev han.  Men han är framför allt känd som mästerdirigent, 

han var framför allt Kungliga Operans starke man i ett kvartssekel och 

reste av och an till orkestrarna i Helsingfors under kriget. Han var en 

begåvad akvarellist, hängiven fiskare och svampplockare. Född i Viborg, 

on till en fanatisk fennoman, dog han ändå som svensk medborgare med 

ansenliga meriter.  Nu skulle han ha fyllt 150 år – är han i Sverige glömd 

bara 60 år efter sin död?

Lasse Zilliacus är född i Stockholm 1941.  Familjen flyttade 1950 tillbaka 

till Helsingfors där han bedrev pianiststudier och tog kapellmästarexamen 

från Sibeliusakademin 1966. 

KALLELSE

Härmed kallas alla medlemmar till ordinarie föreningsstämma

Tisdagen den 14 maj 2019 kl 18.00

Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan

Vill du sitta med i styrelsen alternativt föreslå någon, kontakta i så fall valberedningen.  Vi har 4-5 styrelsemöten per år.

Direkt efter föreningsstämman ca 18.30

Veronica Hertzberg, ordförande i 

föreningen Språkbroar rf, 

berättar om den nybildade föreningen

Föreningen har för avsikt att bygga upp en plattform där aktiva föräldrar och invånare i finska kommuner tillsammans och strukturerat arbetar för att stärka den svenska skolstigen.  Rektorerna och föreståndarna bör få fokusera sitt arbete på sin skola och småbarnsfostran medan lokalsamhället kan ta ett större ansvar för utvecklandet av den svenska skolstigen på finska orter, särskilt på orter där den svenska skolstigen är extra utsatt.  Det behövs ett samarbetsorgan som samlar alla krafter för det svenska i lokalsamhället och som kan fungera som nytänkande intresseorgan och vakthund för det svenska.