Tisdagen den 11/10 2022 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Anna Takanen
berättar om sin debutbok
”Sörjen som blev”
Det tar fyra generationer innan ett krig går ur en familj. Jag är den tredje generationen”, säger Anna Takanen.
Pappa Timo kom 1942 som krigsbarn till Sverige. Han var då bara fyra år. Hemma rådde det finska fortsättningskriget, Timos pappa hade stupat i kriget och hans mamma hade inte råd med medicin när han blev sjuk. Trots några försök att återvända till Finland senare i livet kom han att stanna i Sverige.
Sörjen som blev (kom ut 2019) är en ömsint berättelse om hur Anna långsamt och alltmer smärtsamt nystar upp sin pappas familjehistoria och hur det är att vara barn till ett krigsbarn. Pappan och dottern åker till Finland, de pratar, han är länge tyst, men hon får honom att berätta mer och mer tills de båda inser att krig aldrig lämnar en i fred.
Under sina nästan 30 år inom teatervärlden har Anna Takanen skådespelat, regisserat och arbetat som teaterchef på Göteborgs stadsteater och Kulturhuset Stadsteatern. 2021 tilldelades hon Riddartecknet av Finlands Lejonorden som tack för värdefulla insatser för relationerna mellan Sverige och Finland.
Måndagen den 7/11 2022 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Gunilla Boëthius
berättar om sin bok
”En livslång hemlighet”
Vid 73 års ålder ställs Gunilla Boëthius tillvaro på ända. Genom ett DNA-test får hon plötsligt en ny pappa. I stället för den på sin tid välkände debattören och RFSU-ordföranden Carl Gustaf Boëthius, som hon alltid tyckt sig vara lik, visar sig hennes biologiske far vara den omstridde finske generalen Paavo Talvela. "En livslång hemlighet" är Gunilla Boëthius omtumlande undersökning av och uppgörelse med sina idag avlidna föräldrar och deras hemligheter. En blixtrande berättelse om livslögner, om att omvärdera sitt liv och att försöka finna försoning. En historia som tillåter sig att vara känslosam men också skarpögt analytisk i förhållande till sitt ämne.
Gunilla Boëthius har sedan sitt första barns födelse huvudsakligen varit verksam som dramatiker. Hon har skrivit ett antal ungdomsböcker och kom 2015 ut med sin första vuxenroman.
Ordinarie föreningsstämma
Tisdagen den 17 maj 2022 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Direkt efter föreningsstämman ca 18.30
Vidar Lindqvist presenterar sitt nya
bildverk Ekenäs 475 år
Bildverket gavs ut hösten 2021 och innehåller sammanlagt 1 293 fotografier, kartor och illustrationer utspridda på 252 uppslag, eller 504 sidor. Det äldsta fotografiet publicerat i boken är taget år 1889, det senaste i oktober 2021.
Vidar Lindqvist, född 1948 i Korpo, är en finländsk fotograf. Han räknas till Finlands mest uppmärksammade tidningsfotografer och har uppmärksammats för hur han lyfter fram nyhetsbildens konstnärliga kvaliteter. Han har dessutom utgivit en rad bildverk, bland annat Black and White (1986), Impression (1991) och flera böcker där miljöer i hemstaden Ekenäs skildras.
Måndagen den 25/4 2022 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Bengt Lindroth berättar om sin bok
Vi som inte var med i kriget”
Om Sverige, Norden, Europa & Coronan
”Varför hävdar grannarna i Skandinavien och runt Östersjön så ofta i offentligheten att svenskar skulle vara så ängsligt politiskt korrekta eller naiva eller extrema och att de anser sig veta bättre än andra?”
Det frågar sig Bengt Lindroth inledningsvis i denna bok efter att i decennier ha bevakat våra grannländers politik och kultur. Inte minst genom att utöver debatter, relationer och utspel också följa skönlitteraturen och filmen.
Han undersöker varför åsiktsklimatet i svensk och nordisk verklighet polariserats så under 2000-talet och offentligheten blivit så grälsjuk. Vad beror det på att vi i detta nordliga hörn av Europa har så svårt att uppträda någorlunda samstämt gentemot omvärlden? Varför breder nationalstatsegoismen ut sig – nu därtill accentuerad av coronakrisen? Och bryr sig svenskarna för övrigt alls om Europa?
Lindroth hävdar att det har med andra världskriget att göra, att vi svenskar inte var med i kriget. Vi saknar kollektiva erfarenheter och minnen av Den stora katastrofen, av Förintelsen, Hitlers krig och ockupationer … Svenskarna har blivit utanför.
Bengt Lindroth, f. 1942 i Uppsala, är idag frilansjournalist. Han var vid Sveriges Radio under trettio år, bl. a. som korrespondent i Norden och Baltikum i flera omgångar. 1985–1994 ledarskribent och politisk redaktör vid Expressen. Han har även varit krönikör i Hufvudstadsbladet, Upsala Nya Tidning och Sydsvenskan. Författare till Härlig är Norden. En reporters uppenbarelser (2012) och Väljarnas hämnd. Populism och nationalism i Norden (2016).
Måndagen den 7/3 2022 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Jakob Lind berättar om sin bokdebut
Morfars pistol
Pistolen hade min morfar haft under inbördeskriget mellan röda och vita i Finland och den här boken handlar om hans upplevelser, men också om skam och något om ära, ett ord som knappt någon förstår längre. Alla chefer kan göra bort sig, men få har gjort det som morfar. Han fick sparken som chef för Svenska brigaden och det som hände förstörde hans liv och många andras. Men det visste jag inget om när jag riktade den svarta pistolen mot spegeln i mormors lägenhet. Ingen i familjen visste.
Morfars pistol handlar om Svenska brigadens krig i Finland 1918. Ett krigsäventyr finansierat av det svenska näringslivet, vars rottrådar söker sig ända fram till vår tid. En sann berättelse om fiasko, förlorad kärlek och en fåfäng människas försök att duga något till.
Jakob Lind (f. 1966) är chef för kommunikations- och designbyrån Futurniture i Stockholm. Under tjugo år har han vid sidan av jobbet grävt fram sin morfars hemliga historia i Finland 1918. Kapten Hjalmar Frisell var den förste chefen för frivilligtruppen Svenska brigaden som deltog i inbördeskriget på vita sidan. Boken Morfars pistol (Kaunitz-Olsson, 2020) är Jakob Linds bokdebut och har fått mycket fina recensioner i både Sverige och Finland. Han har för sitt arbete belönats med Axel Hirschs pris av Svenska Akademin, samt Region Värmlands litteraturstipendium.
Tisdagen den 19/10 2021 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
I år firar Lotta Svärd-organisationen
100 år, en frivillig organisation för kvinnor
som verkade i Finland under åren 1921-44.
Namnet kommer från personen Lotta Svärd
i Runebergs Fänrik Ståls sägner. Under
vinterkriget och fortsättningskriget
arbetade lottorna som sjuksköterskor,
matutdelare, telegrafister, osv. Organisationen förbjöds under hösten
1944 på grund av sitt ”nära samarbete med Skyddskårsrörelsen” i
enlighet med vapenstilleståndsavtalet i Moskva och lottornas rykte
förstördes. Nu har de blivit uppmärksammade igen. Lottamuseer finns
idag i Ristijärvi, Seinäjoki, Villmanstrand och Tusby (ca 35 km från
Helsingfors) i Finland. Se mera på webben www.lottamuseo.fi.
Erja-Riitta Salonen kommer ikväll att berätta
om boken hon skrivit om sin mamma Raija-Liisa
Koivistos tjänstgöring som telegrafist i
luftvapnet i Äänislinna (Petroskoj eller
Petrozavodsk) under 1942-44 när Finland
kämpade mot Ryssland i fortsättningskriget.
För 30 år sedan skrev hon ner sina memoarer,
ca 14 sidor, om sitt liv som lotta. De ligger till
grund för Erja-Riittas bok ”Äänisen rannoilla”
(vid Onegas stränder) och är utgiven på eget
förlag på finska, men finns inte på svenska.
Erja-Riitta är f.d. bildlärare som mer och mer blivit intresserad av
fotografering. Hon har gjort några böcker om sina fotoutställningar.
Hon är bosatt i Stockholm sedan 1970-talet.
Meddelande från styrelsen genom Gunda Ahlström:
"2020 som vi nyligen lade bakom oss liknar inget annat år och har lärt oss att
livet är osäkert. Två programaftnar hann vi med i februari under året. Sedan
blev det stopp och Covid-19 har hållit oss i ett järngrepp sedan dess men en
viss ljusning kan skönjas runt hörnet. Vaccineringen fortskrider och målet är
fortfarande att alla vuxna ska ha erbjudits vaccin innan halvårsskiftet.
På det digitala årsmötet den 15 oktober 2020 omvaldes undertecknad som
ordförande. Danne Nordling, Gun Bråkenhielm, Lars Carnestedt och Patricia
Rönnberg omvaldes som ledamöter.
Medlemsavgiften för 2021 fastställdes till 200 kr för enskild, 300 kr för par,
dvs ingen höjning, och skall betalas in till föreningens bg 384-2366.
Årets årsmöte blir också digitalt, någpn gång i slutet av maj månad. Mer
information senare. Ev. motioner skall vara styrelsen till handa senast tisdagen
den 20 april 2021.
Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter gäller fortfarande 8 personer som
maxgräns för sammankomster inomhus så att arrangera några program-
aktiviteter i vår är inte att tänka på. Vi får hoppas på hösten."
FÖRENINGSSTÄMMAN BLIR DIGITAL 15 OKTOBER 2020
På grund av rådande omständigheter kring Covid-19 hålls en digital föreningsstämma den 15/10. Medlemmarna ges tillfälle att rösta i förväg genom anmälan till gunda.ahlström@gmail.com alt SMS 070 838 18 57 senast 5/10. Därefter utsänds årsmöteshandlingarna till dem som anmält sig.
Eventuella motioner skickas så att de är styrelsen tillhanda senast 25/9.
Huruvida det blir möjligt att anordna programkvällar under hösten är fortfarande oklart.
FÖRENINGSSTÄMMAN SKJUTS UPP
På grund av rådande omständigheter kring Covid-19 har styrelsen, i samråd med revisorerna, beslutat att skjuta upp den planerade föreningsstämman måndagen den 18 maj 2020 med efterföljande föredrag och bildvisning av Birgitta Kurze. Majoriteten av våra medlemmar hör till riskgrupperna och uppmanas av våra myndigheter att vara fortsatt försiktiga när det gäller sociala kontakter och skulle dessutom behöva ta sig till Själagårdsgatan med kollektivtrafiken i rusningstid.
Föreningsstämman ska naturligtvis hållas, men i nuläget kan vi inte ange något nytt datum utan får avvakta utvecklingen av smittspridningen av viruset.
Tisdagen den 25/2 2020 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Hanna-Reetta Schreck
berättar om sin bok
Jag målar som en Gud –
Ellen Thesleffs liv och konst
med Susanne Skata som moderator.
Ellen Thesleff (1869–1954) var en av Finlands första expressionister och hör till Nordens mest framstående målare. Hon var en modig visionär och banbrytare i en tid då den moderna världen gjorde sitt intåg. Thesleff var också en kosmopolit som kände sig hemma i såväl Finland som i Paris och Florens. Hanna-Reetta Schreck är den första som fördjupat sig i Thesleffs hela omfattande brevväxling och genom den får vi ta del av konstnärens fascinerade historia. Boken ger också inblick i Thesleffs mångfasetterade konst och ett stort antal av de viktigaste verken ingår, liksom fotografier som belyser privatlivet.
Hanna-Reetta Schreck är konst- och kulturhistoriker från Helsingfors. Hon har varit kurator för flera konstutställningar. Hennes biografi om Ellen Thesleff gavs ut år 2017 på finska och år 2019 på svenska.
Hanna-Reetta Schreck
Måndagen den 3/2 2020 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Frej Lindqvist kåserar om sitt liv mellan finländskt och svenskt på scenen och utanför den.
Frej Lindqvist är en svensk skådespelare, manusförfattare och regissör. Född i Finland och uppvuxen i Luleå i Sverige. Utbildad vid Svenska Teaterns elevskola i Helsingfors 1959-61. Verksam vid Åbo Svenska Teater och Lilla Teatern i Helsingfors under 1960-talets början. Under 70- och 80-talet gjorde han en del uppmärksammade insatser vid Stockholms Stadsteater. Frej har medverkat i en lång rad filmer och tv-serier. Regisserat både i Sverige och Finland. Han är också en flitig inläsare av böcker, exempelvis av Arto Paasilinnas romaner. I radion har han hörts ett flertal gånger i programmet Sommar.
Onsdagen den 20/11 2019 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Kjell Westö
berättar om
brevboken 7 + 7 brev i orolig tid
Boken är ett utbyte av tankar mellan två stora författare, Juha Itkonen och Kjell Westö, med början 1997 då Juha som ung journalist intervjuade Kjell och hyste egna författardrömmar. Tjugo år senare dryftar de båda författarna minnets väsen, faderskap, kulturell appropriering, #metoo, skidåkning, klimatförändringen, musik, allt mellan himmel och jord. Vartefter brevväxlingen avancerar blir tonen allt mera öppen och förtrolig. Breven tar upp författaryrkets skuggsidor men även dess lycka.
Kjell Westö är född 1961 i Helsingfors. Sitt genombrott fick han med romanen Drakarna över Helsingfors. 2006 fick han Finlandiapriset för Där vi en gång gått och 2014 Nordiska rådets litteraturpris för Hägring 38.
Jubileumsmingel affisch.pdfMåndagen den 7/10 2019 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Lasse Zilliacus
berättar om
Armas Järnefelt, är han glömd?
Armas Järnefelt var Jean Sibelius svåger och skulle själv bli komponist.
Och det blev han. Men han är framför allt känd som mästerdirigent,
han var framför allt Kungliga Operans starke man i ett kvartssekel och
reste av och an till orkestrarna i Helsingfors under kriget. Han var en
begåvad akvarellist, hängiven fiskare och svampplockare. Född i Viborg,
on till en fanatisk fennoman, dog han ändå som svensk medborgare med
ansenliga meriter. Nu skulle han ha fyllt 150 år – är han i Sverige glömd
bara 60 år efter sin död?
Lasse Zilliacus är född i Stockholm 1941. Familjen flyttade 1950 tillbaka
till Helsingfors där han bedrev pianiststudier och tog kapellmästarexamen
från Sibeliusakademin 1966.
KALLELSE
Härmed kallas alla medlemmar till ordinarie föreningsstämma
Tisdagen den 14 maj 2019 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Vill du sitta med i styrelsen alternativt föreslå någon, kontakta i så fall valberedningen. Vi har 4-5 styrelsemöten per år.
Direkt efter föreningsstämman ca 18.30
Veronica Hertzberg, ordförande i
föreningen Språkbroar rf,
berättar om den nybildade föreningen
Föreningen har för avsikt att bygga upp en plattform där aktiva föräldrar och invånare i finska kommuner tillsammans och strukturerat arbetar för att stärka den svenska skolstigen. Rektorerna och föreståndarna bör få fokusera sitt arbete på sin skola och småbarnsfostran medan lokalsamhället kan ta ett större ansvar för utvecklandet av den svenska skolstigen på finska orter, särskilt på orter där den svenska skolstigen är extra utsatt. Det behövs ett samarbetsorgan som samlar alla krafter för det svenska i lokalsamhället och som kan fungera som nytänkande intresseorgan och vakthund för det svenska.
Torsdagen den 2/5 2019 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Wivan Nygård-Fagerudd samtalar med
Jan Huggare om vägval genom livet
Vägen för de finlandssvenskar som flyttat till Sverige kan se mycket olika ut. Jan besöker numera Finland någon gång per år, men Wivan håller daglig kontakt med fosterlandet genom sitt arbete för svenskan i Finland. Har situationen förändrats för finlandssvenskarna? Mår den finlandssvenska skolan och kulturen bra? Och kan man känna sig hemma i två länder samtidigt?
Wivan är uppväxt i skärgårdsbyn Replot i Korsholms kommun utanför Vasa och har studerat vid operaavdelningen vid Sibelius-Akademin. Sedan 1997 har hon vid sidan av sångarjobben varit verksam som programpresentatör och kulturredaktör på frilansbasis för YLE/FST och på senare år även med ett flertal egna dokumentärfilmprojekt. Sedan 2017 styrelseordförande för Svenska folkskolans vänner.
Jan är född och uppvuxen i Kronoby utanför Gamlakarleby och är professor/övertandläkare vid Karolinska Institutet i Stockholm. Sedan 2018 är han vice ordförande i kyrkofullmäktige i Finska församlingen och ingår i församlingens kyrkoråd för finlandssvenskarna. Jan har ett stort musikintresse och spelar violin.
Måndagen den 4/2 2019 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Olof Holm berättar om
prosten Carl Johan Holm
Olof Holm berättar om sin farfars farfar Carl Johan Holm, hans barndom och skolgång under knappa förhållanden, studier, disputation och växlingen till prästbanan. Vidare hans deltagande i det Finska Kriget 1808-09, flytten till Sverige och karriären som präst.
Han fick ett omväxlande liv, riksdagsman, kontraktsprost, två gånger gift i barnrika äktenskap, författare, folkbildare, och pedagog. Hans mest kända arbete var ”Anteckningar över fälttågen emot Ryssland Åren 1808 och 1809” utgivna 1836. Boken var en kritisk skildring av den svenska krigsledningen. Holm fick mycket kritik, men en av hans främste försvarare blev Runeberg. De båda förblev nära vänner och Holms bok blev en av källorna till Fänrik Ståls Sägner.
Olof Holm är professor i management och kommunikation. Han har bl.a. verkat vid Stockholms universitet, Svenska handelshögskolan i Helsingfors, Polishögskolan och Försvarshögskolan.
Måndagen den 11/3 2019 kl 18.00
Plats: Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan
Merete Mazzarella berättar om
sin bok om Alma Söderhjelm -
kvinnlig pionjär, ”tvålänning” och en gång
Sveriges mest intervjuade kvinna"
Alma Söderhjelm levde under en dramatisk period i både Finlands och hela världens historia. Hon blev Nordens första kvinnliga docent år 1906 och Finlands första kvinnliga professor år 1927. Hon levde långa perioder i Stockholm och rörde sig i kretsar kring storheter som prins Wilhelm och Stockholms konstnärs- och skådespelarvärld.
Merete Mazzarella är författare, krönikör och professor emerita i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon har skrivit 27 böcker, senast "Alma. En roman" (2018) och "Den försiktiga resenären" (2019).
Ny webbplats
Föreningen har en ny modernare och säkrare webbplats sedan slutet av oktober 2018. Precis som tidigare hittar du information om föreningen samt aktuella händelser och agenda för tillställningar och evenemang. Nytt är att du även kan prenumerera på kalenderhhändelserna till andra digitala kalendrar (kommer senare).
Lördagen den 17/11 2018 kl 15 00
Vi firar Svenska dagen i samarbete med Finlandssvenskarnas Riksförbund (FRIS) i Gamla Stan, Stortorget 1. Det blir ett Topelius-tema med sång- och musikunderhållning. Anmälan till Gunda Ahlström. tel 070-838 18 57 (senast 9/11) inträde 120 kr inkl vin och kaffe. Mer information, se www.fris.nu eller kontakta ordföranden Gunda Ahlström.